Höstlov i skolorna, föräldrar som heltidsjobbar. Då finns chansen att göra en liten insats och samtidigt lära känna barnbarnen lite bättre. Gertrud är tre drygt, Fridolf fyller snart fem och storasyster Dagny är redan åtta år och några månader. Alla fick ledigt hemifrån och de och några dagars ombyte kom över i min bil i Alvesta, ca halva vägen körde mor o far västerifrån och farfar österifrån. Skönt för föräldrarna att få avlastning från den punktmarkering som tre barn utgör. Själv hoppades jag att klara av att både fixa att vara med dem på promenader och i lite lek samtidigt som de naturligtvis skulle få omvårdnad i form av lyssnande, mat (helst god), tvättning, tandborstning, Bolibompa och godnattläsning och god sömn.
Dom här tre individerna är härliga. Olika som personer förstås men ett par saker har de gemensamt. De har någon form av humor alla tre, med goa skratt. Dessutom är alla angelägna att trösta ett syskon när det behövs, även den lilla kommer fram med kram och klapp om något av de större blivit ledset. Det är stort. Som alla ungar ger dessa för en farfar på tok för hög ljudvolym många gånger och tillsägning räcker - en stund. Men om sanningen ska fram jämför jag med att jag är ensam hemma och varken radio eller TV står på annat än om jag lyssnar/ser på något. Klart att skillnaden blir enorm!
Lillan hostade en del och det tillsammans med att vara borta från mamma o pappa och i en ny säng gjorde att insomningen tog tid. Flera vändor upp för att säga godnatt till syskon o Barbro, mera läsning o till slut orkade inte de trötta ögonen hålla sig öppna längre. När hon sedan på morgonen vaknade för tidigt p g a hostan så vaknade storasyster som sov i samma rum och tröstade den lilla. Bra gjort. De äldre syskonen fixade sänggåendet mycket bra, femåringen med godnattläsning. Det är roligt att få vara den som läser för barn, när man har tid för det.
De andra två kvällarna funkade även lillans insomning mycket bra, hon godkände väl farfar till slut. Ja, vad skulle hon göra?
Några promenader, besök på loppis för att skaffa barnböcker, bil över Ölandsbron, fotboll i trädgården (det ska ju märkas att Kalmar är en fotbollsstad!) blev det.
Så fick jag hjälp av Gertrud att baka äppelkaka, av Fridolf att diska (Gertrud ville också!) och av Dagny o Fridolf med morotspannkakan. Dagny läste sin spännande hästbok och hon ritade fina bokmärken till mig. Fridolf är mycket fascinerad av tornados. Han ritade sådana och jag fick en sån bild för att komma ihåg att titta på om jag skulle resa till mellersta USA. Jag googlade fram ett antal bilder och youtubesnuttar om tornados för honom att titta på. Det var nästan svårt att få honom därifrån. Jag fick lära mig mycket som jag inte visste i det ämnet. Gertrud som tycker om att "leka" med vatten fick svabba golvet lite och torka diskbänken ibland när det behövdes. Den blev lite renare och det blev mycket mera vatten än som behövdes. Mera sysselsättning än hjälp förstås men hon kände sig lite nyttig och stolt när hon bad storebror hålla sig undan.
Snart nog var det dags för hemresa igen och den blev spännande när plötsligt fyra ponnies eller islandshästar gich ut på 25:an i all trafik. Jag ringde 112 för att få trafikvarning gjord. Efter lunch på en kinakrog i Växjö där alla åt riktigt bra från buffén kom vi fram till pappa som väntade i Alvesta.
Hej då ungar!!
Att vara "ensamförälder" -Barbro jobbade ju till sena kvällar -är verkligen en fulltidsockupation. Jag har det så en mycket kort och begränsad tid, annars skulle man inte hinna med så mycket eget precis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar