Top rank

Det finns olika nivåer på det mesta. När det gäller mat och dryck kan man förstås inte allmänt diskutera vad som är godast t ex. Det är ju högst personligt och i stor utsträckning beroende på tillfället. Då vägs in vilket sällskapet är, i vilken sinnesstämning jag själv är, om jag är hungrig, hur miljön där jag är ser ut. Då kan en hot dog i skogen vara överlägsen, då kan flädersaften du nyss gjort av egenplockade fläderblommor slå det mesta.

Men....

Barbro och jag hade tillfälle att på vår bemärkelsedag den sjätte juni, som ju också är Sveriges dag, få bo och äta middag på Karin Franssons Hotell Borgholm. Hon är ju väl känd för många som tycker om mat och matlagning, bl a genom radioprogrammet Meny (som görs i Kalmar). Det skapar förväntningar.

Vi fick en kanonhelg i högsommarväder och passade på att spela golf på Saxnäs på vägen upp och på Ekerum (Långe Erik) på vägen hem. Två nätter i mycket fräscht rum. Hotellet är ju nybyggt för tre år sedan då den tragiska branden tog det gamla hotellet. På ankomstdagen var vi för ovanlighetens skull ute och kollade affärer. Jag ville ha ett par byxor och kom hem med såna samt en kavaj, dessutom med en grann slips som Barbro gav mig i present. Och Barbro har nu ett fint silverhalsband med smycke och örhängen. I hamnen mötte vi ett par. Kvinnan visade att hon kände igen mig och jag närmade mig henne utan att kunna placera henne. Det var en av dem Lina och jag turistade med i Mexico, Kerstin från Karlskrona!

Dagen efter gick vi den vackra vägen upp mot slottsruinen och såg en mängd veteranbilar och motorcyklar. Vidare bort och ner till Sollidens park och till prins Carl Philips fotografiska utställning. Inte visste vi att han hade sådana talanger! Åter till slottet som hade kroppkakor vid veteranbilsutställningen. Tillbaka till Borgholm blev vi lite nostalgiska och satte oss på en bänk där vi en gång var helt nya för varandra. Visst glömmer jag en del men det finns saker som jag mycket väl och gärna minns. Så det så!

Villakvarteren i Borgholm i närheten av vattnet består av fina, romantiska, hundraåriga, i varierande grad rustade rikemanshus. Det är härligt att en varm och solig morgon vandra i dess tystnad där bara fåglar o humlor stör söndagsmorgonfriden.

Men det var om matupplevelsen jag skulle berätta. Att när man har höga förväntningar blir inte utfallet alltid så bra som man önskar.

Vi båda blev överraskade och mycket nöjda. Till att börja med baseras Karins matlagning mycket på närproducerat. Bilden ovan visar en del av hennes kryddträdgård. Helt fantastisk och dessutom kan gästerna sitta med sin frukost där vilket vi förstås gjorde.

Hotellet/Krogen kallas "Mötesplats för finsmakare" Båda middagarna fick vi följdaktligen Karins finsmakarmeny. Men innan menyn kom in bjöds vi på ett gott glas vin passande till en liten asiette med sma smakbitar varav mycket kom från kryddträdgården. Till förrätt, huvudrätt och dessert kom sommelieren in med mycket bra passande vin och berättade om vinet. Proffsigt.

Maten då?

En förrätt: Kumminhalstrad gös med färska rödbetor, fänkålshollandaise och spindelkrabbfrikadell

En varmrätt: Lammsadel, glaserad med färska örter och ölandshonung, kryddig lammsky samt myntakryddat zucchinimos och randig potatisterrine.

En dessert: Manjari-chokladkräm i kopp med päronkaramell, vit choklad- och lakritsglass, krispig macadamiaflarn samt vinkokt päron.

Vilka beskrivningar men framför allt så utomordentligt vällagat och välkomponerat!!

Jag fick en höjdarhelg tillsammans med min Barbro.