Glad påsk men inne?

Påskfjädrarna ser lite ledsna ut och undra på det?

Det har länge varit varmt och soligt och nu när alla i huset ska vara jobbfria några dagar kommer snö (i mängder på vissa håll) och kyla.

Golfen idag ställde vi in naturligtvis, även vikingar har sina begränsningar!

Det var faktiskt kul att få all den tiden som en gåva till annat. Det blir lite ringning till förhoppningsvis blivande kunder till företaget jag jobbar lite för. Började i går att städa, blev klar med TV-rummet i källaren och del av övervåningen, det får bli resten uppe idag.

Och tänk om jag skulle ta fram ett riktigt storjobb idag? Släktforskningen som jag ägnade mig intensivt åt i slutet av 70-talet och några år framåt (fick inte tid sedan) ligger och väntar på att jag ska lägga in allt material i dataprogrammet DisGen som jag skaffade för några år sedan. Jag har börjat och lärt mig programmet genom att lägga in allt material som vi fått om Barbros släkt. Hennes pappa och faster har jag intervjuat och en avlägsen släkting har gjort en släktbok vars material nu ligger inlagt. Det var ett roligt arbete men vilken tid det tar. Och om alla speciella öden vill jag gärna läsa; här fanns det en kvinna (en syster till Barbros morfar) som i London, där hon var med en svensk familj som barnjungfru, blev förälskad i en irakier och flyttade till Bagdad. Mycket spännande o ovanligt. Maken hamnade i engelsmännens koncentrationsläger för att han som museiansvarig försökte hindra övermakten att till London föra hem forntida föremål från landet. Kolla bara i British Museum hur mycket som fördes dit ifrån Irak. En annan ovanlig händelse att läsa om var när Suezkanalen invigdes 1869 och starkt kortade ner asienresetiden från Europa. En av de första båtarna som passerade var den vackra svenska fregatten Vanadis (googla!) som hade en båtsman av Barbros släkt med.

Nu ska jag alltså ägna mig åt min pappa Karl Hubert Hansson och hans blekinge- o smålandssläkt och åt min mamma Maj-Lis Birgitta (Andersson) från Skånstorp, Hällestad i Östergötland. Kan nämna att Klockstapeln på Skansen i Stockholm är Hällestads gamla. Hällestad ligger i Östrgötlands bergslag och där finns många bergsmän, smeder och andra yrken förbundna med järnhanteringen. Av dem en hel del valloner. Jag återkommer....

Vilka tillfälligheter det finns, otroligt!

Sedan Mexicoresan vill jag läsa mer om landet och

köpte en bok på antikvariat, tryckt på svenska 1863. Den är trots åldern intressant att läsa. I lördags var jag på ett möte i en förening där det finns många historiskt intresserade. En kompis berättade att han hade ont i ryggen för han höll på att flytta och många bokkartonger blev det. En annan som jag bara träffat en gång kommenterade att det gärna samlas böcker hemma varpå jag frågade om han var samlare. Det var han inte men han köper och läser massor men har inte förmågan att göra sig av med några. När jag av någon anledning berättade för honom att jag efter en mexicoresa läste en bok om Mexicos erövring (fr 1863) frågade han genast: "Är det den som Prescott har skrivit?" Mannen kände igen boken och kunde namnge författaren! Det kan bara vara vi två i hela Kalmar som läst just den boken!!? Han kunde dessutom berätta att den är riktigt bra och att jag måste läsa samma författares nästa bok, "Perus erövring". Vilken kille!

Snövarningen idag var verkligen riktig, främst på västsidan. Talade idag med en kvinna i Lilla Edet som knappt trodde sina ögon när hon tittade ut. Här kom det några byar med snö ibland och regn ibland, däremellan sol. Jag hann klippa ett av frukttäden, i allafall delvis, innan jag blev för blöt. Fick bli lite behövlig dammsugning en stund i stället.

Det blir inget Kina för mig ....

Hade planerat att resa till Stefan och Xioajing under deras tur inom Kina till sydväst. Det är ett hisnande vackert landskap, sägs det. Sedan, efter en lång tågresa till Bejing, och en veckas uppehåll där, skulle vi göra ett annat av mina drömäventyr, resa med den transsibiriska järnvägen inkl den delen som går igenom Mongoliet. Med Xiaojings tolkande skulle det blir enbättre resa än att åka på egen hand. Jag ville göra både vistelsen i Yunnan (Dali) o tågresan och hade upp till tre veckor på mig. Jag kom fram till att det skulle bli för mycket resande. Bara resan från Kalmar till flyget, fr Kastrup till målet inkl mellanlandningar skulle ta 1½ dygn, resan per tåg fr Dali till Beijing lika mycket. Tågresan sex dagar och dessutom sedan resa med tåg/båt eller flyg från Moskva till Sverige. Jag får göra en resa var till de två drömmålen senare.

Förutom att det skulle bli mycket resande är det mycket fixande med biljetter, övernattningar, visum till tre länder som jag nu slipper. Det är ju det positiva.

Så mycken bildning har förstörts av makten

Läser om Mexico, en bok tryckt 1863 som heter Mexicos erövring. Jag var ju där (tillsammans med Lina) i höstas och det är intressant att läsa om hur landet blev till dagens Mexico. Nyss handlade det om det hemska offrandet av fångar eller av människor som fattiga föräldrar sålde för att de skulle få en säker väg till paradiset. Vid vissa högtidliga händelser kunde tusen och fler människor offras. Det är svårt att ta in. Bl a var det aztekerna som hade offersedvänjan. Det fick till följd att grannfolk, som ju fick släppa till krigsfångar som offrades, tog parti för de spanska angriparna när de skulle erövra landet av aztekerna.

Dagens ämne är en tragedi som just spanjorerna stod för. I Mexico fanns en kultur och vetenskap som illustrerades som nedtecknade bilder och tecken på papyrusliknande material som förvarade som rullar eller som böcker. Spanjorerna såg detta som avguadyrkan och vidskepelse varpå man samlade in i stort sett alla sådana skrifter till ett stort berg på huvudstadens torg och brända allt!! Tjugo år tidigare hade man hemma i Spanien gjort detsamma med de skrifter som var morernas kulturskatt. Sammantaget står alltså spanjorerna för en massiv kulturskada.

Sen får vi inte glömma den förste kinesiske kejsaren, Qin Shi Huangdi, under vars styre man brände alla klassiska konfucianska verk. Det var i princip all kunskap i alla ämnen som fanns nedtecknad.

Så sent som för 70 år sedan brändes i Tyskland judisk litteratur under Hitlertiden.

Ja, t o m i Sverige brändes böcker. Etablissemanget kunde inte med att Vilhelm Moberg lät utvandrareposets hora tala klarspråk.